Det räcker inte med att ha en bra hjärna. Huvudsaken är att använda den väl.

Vad är kreativitet egentligen?

Centralt för kreativitetsbegreppet är det nyskapande, att kombinera ting på ett oväntat sätt eller skapa helt nya ting med nya användningsområden. Man frigör sig från de gamla begränsningarna, ibland genom att gå runt dem, ibland genom att ändra på problemet så att de inte längre gäller. Kreativitet är ett notoriskt svårdefinierat begrepp, delvis just därför att det är nära knutet till vad Douglas Hofstadter kallar "att hoppa ut ur systemet", en kreativ lösning skapar något helt nytt som inte fanns eller kunde förutsägas innan, den skapar sina egna regler vilket också gör det svårt eller omöjligt att ställa upp regler för hur kreativitet fungerar. Den kreativa processen har studerats av psykologer sedan början av seklet. Wallas beskrev i sina studier av framstående forskare fyra faser av kreativt skapande som senare identifierats även hos konstnärer och andra människor:

Förberedelse

Att formulera problemet, att samla information om det, att göra ett första försök att lösa det på normalt sätt. Under denna fas provar man alla de konventionella möjligheterna, och lär sig förstå problemet.Inkubation. Man skjuter problemet åt sida och tänker inte på det under en tid. Detta kan ta lång tid, från timmar till månader och år. Många rekommenderar att jogga eller promenera för detta; man rör sig fritt, lämnar bakom sig frustrationen med sitt arbete, hjärnan får mer syre (och endorfiner) och rörelsen har en lätt meditativ rytm.

Insikt

Den plötsliga insikten eller inspirationen, då problemets lösning står klar. Den kan inträffa när och hur som helst, och går sällan att planera.

Verifiering och genomförande.

Insikten provas mot verkligheten, och genomförs praktiskt. Det räcker inte med att bara komma på bra idéer, man behöver tillräckligt med självdisciplin för att slutföra dem också. Många kreativa människor lider av "Leonardo da Vinci Syndromet" ­ de får så många idéer att de inte hinner bli klara med dem innan nya, mer lockande visioner dyker upp. Det skapade måste tas om hand och utvecklas. Dessutom är inte alla idéer genomförbara.

Förutsättningar för kreativitet.

En viktig förutsättning till kreativt tänkande är att man faktiskt förstår det man tänker på; annars är det både svårt att komma på något och finna en fungerande lösning. I studier av konstnärer har man funnit att den verkliga kreativiteten kommer först när de behärskar en teknik så fullständigt att de inte längre behöver bry sig om de rent tekniska detaljerna. Detsamma gäller även på andra områden: i början är det svårt att använda en färdighet kreativt eftersom man är osäker och har tillräckligt med problem att få den att fungera (man tittar i kokboken eller kämpar med målarfärgen. Efter hand blir man bättre, och färdigheten blir allt mer omedveten och effektiv ­ man "bara gör det". Det är nu kreativiteten kan blomstra. Andra viktiga personliga faktorer är motivation, självuppfattning, koncentration, uthållighet, oberoende och självdisciplin.

Motivationen är central: man måste vilja lyckas.

Självkänslan är viktig, eftersom man måste våga misslyckas i sitt arbete då och då. Dessa två egenskaper hjälper oss att starta den kreativa processen. Uthålligheten, koncentrationen och självdisciplinen hjälper oss sedan att ta oss igenom den förberedande fasen, och att sedan behålla och utveckla det vi skapat.Dock är personliga egenskaper inte lika viktiga som förmågan att släppa loss sina förmågor, att lyssna på sig själv. Kreativitet är en intuitiv förmåga, och den hämmas av kroppslig eller mental spänning. Det är därför det är nyttigt att ta en promenad eller motionera för att öka sin kreativitet, vilket också befrämjar hälsan. På samma sätt hänger glädje, frihet och kreativitet samman. Det är svårt att vara kreativ i en dyster, auktoritär eller begränsande miljö ­ett miljöombyte kan däremot vara ytterst stimulerande.

Lycka till

#kreatvitet